15 år sedan senaste flygplanshaveriet med dödlig utgång i Flygvapnet

Den 16 oktober 1996 var den ryska flottans nya stolthet Peter den Store ute i östra Östersjön för att genomföra ett antal tester inför leverans. Händelsen bevakades givetvis av västsidan och svenska flygvapnet följde det hela med både fartyg och spaningsviggar.
En rote Viggen från F 15 hade till uppgift att följa och fotodokumentera fartyget. Rotechef var Göran med Petter som tvåa. Efter att Göran passerat fartyget på lägsta höjd och inlett en brant högersväng kolliderade hans flygplan med vattenytan varpå Göran omedelbart omkom. Petter blev vittne till det hela och kunde, efter att ha konstaterat faktum, rapportera haveriet och inleda en jobbig hemflygning till Söderhamn.

Dagen efter kunde dödsfallet definitivt bekräftats då den ryska flottan överlämnade fynd från haveriplatsen. Orsaken bedöms ha varit SD, spatial disorientation, eller sinnesvillor på svenska. I en brant sväng där föraren samtidigt tittar ut, uppåt, bakåt kan sinnena lura föraren att denne inte svänger så brant och därför försöker branta på svängen med fatalt resultat om höjden är låg.
Det här var andra dödshaveriet inom två månader för samma division, i augusti omkom Pontus i en Viggen under enskild övning över bottenhavet, även här tros SD vara inblandad. Divisionen repade sig aldrig, flottiljen var under nedläggning och händelserna blev aldrig tillräckligt bearbetade.

Efter Görans haveri har ingen pilot omkommit i ett flygplan tillhörande Flygvapnet. Däremot har fjorton människor dött i helikopterolyckor inom Försvarsmakten. Ett faktum som sätter svart ram kring flygvapnets flygsäkerhetsarbete och dess dåvarande ledning från stora delar av första decenniet i 2000-talet. Här finns mängder av utredningar och förklaringsmodeller men hur man än vänder och vrider på frågorna så hamnar avsaknaden av en fungerande organisation, en ointresserad ledning och brist på materiel, alltså helikoptrar, i fokus.

Varför har vi då inte haft några haverier med flygplan då? Om sanningen ska fram så har det varit nära några gånger och flera uthopp har gjorts, både frivilliga (nödvändiga) och ofrivilliga men inga dödshaverier har inträffat.

Vi kan konstatera att personalen som handhar materielen, piloter och tekniker håller hög klass, men inte högre än förr. Utbildningen har inte förändrats eller förbättrats nämnvärt de senaste tjugofem åren vad avser pedagogisk kompetens eller krav på elever. Flygplanen är inte tekniskt bättre än tidigare modeller vad avser driftsäkerhet, däremot är förmågan till verkan betydligt högre tack vare modernare vapen och bättre hjälpmedel och förbättrade styrsystem med därtill följande säkrare taktik.

Den stora skillnaden är vilka risker dagens stridsflygning har jämfört med tidigare år. Under kalla kriget accepterade ledningen, med nödvändighet, högre risker för att klara av att leva upp till de krav hotbilden ställde. Dåtidens vapen med åtföljande taktik krävde låga flyghöjder i höga farter i alla väderbetingelser under dygnets tjugofyra timmar, därtill i förbandsuppträdande. Luftstrider jakt mot jakt övades i täta strider med upp till sexton flygplan inblandade. så sent som på nittiotalet slogs man fyra mot fyra. Allt detta krävde sina offer.

Vi ska idag vara tacksamma för att Flygvapnet kan leverera en bra produkt med hög säkerhet, mycket tack vare dess personal. Det farligaste som nu kan ske är att vi försätts i tron att så kommer det att förbli, att nu har vi löst flygsäkerhetsproblemen och nu kommer vi inte att råka riktigt illa ut igen. (Flygsäkerhetsfolket vet att så är inte fallet men grönklädda generaler luras lätt i fällan)

Ingenting kan vara mer fel. Hur vi än vänder på det hela så kommer vi varje dag närmare nästa dödshaveri, förnekar vi det är vi naiva.

Låt oss dock arbeta för att den tiden ska ligga så långt fram som möjligt.

Sjöfartsverket....Äntligen!

Sjöfartsverket köper delar av Norrlandsflyg för att på så sätt få långsiktighet i flyg och sjöräddningen. Sedan försvarsmakten lade ner allt vad flyg och sjöräddning heter har verksamheten skötts av Norlandsflyg. En statlig upphandling av ett privat bolag som har kunnat ändras över "en natt" med de regler som gäller. Nu förefaller det hotet vara eliminerat och Norlandsflyg (eller vad det nya namnet kommer att bli) kan sikta in sig på långsiktighet. Flygambulansdelen av Norrlandsflyg kommer dock inte att köpas upp av staten utan den hamnar i ett eget bolag. Allt det här förväntas regeringen fatta beslut om den 15 september.

Jag tycker att det är en bra lösning. en så viktig del som sjöräddning ska vara en statlig angelägenhet fullt ut, inte upphandlad. Frågan är nu huruvida det nya bolaget kommer att behöva ett AOC (verksamhetstillstånd från transportstyrelsen) eller om det, likt polisflyget och Kustbevakningen, får hänga fritt. Förhoppningsvis borde samtliga statliga civila flygorganisationer verka på civila flygbolagsregler fullt ut.

Det bästa vore kanske att sjöräddningen lades in Kustbevakningens flygorganisation såsom en egen division!

Avbryt planerna på svenska helikoptrar till Afghanistan!

När debatten om svenskt styrkebidrag till Afghanistan, Mazar e Sharif, i form av helikoptrar var som livligast för några år sedan var det främst medevac-förmåga som efterfrågades. När så beslutet togs att förstärka ISAF-styrkan med modifierade Hkp 10 var det just med detta syfte i åtanke.

Under de år det nu strulat med modifieringen av dessa helikoptrar och svårigheterna att få till stånd lämpliga utbildningar till besättningarna har mycket hänt i Afghanistan beträffande just helikoptrar och hotbilden i övrigt.

Förutom att norrmännen flyger några Bell 212, med stöd av svenska tekniker, så har den amerikanska 10 Bergsdivisionen tillförts norra delen av landet. Det innebär att det idag finns ett sextiotal Black-Hawk helikoptrar i Marmal, flygplatsen i omedelbar närhet av Mazar e Sharif.

De räddningsinsatser som skett under det senaste åren har utförts av dessa helikoptrar, inklusive understöd till svensk/finska förband. Black-Hawk används även till trupptransport och närskydd vid olika operationer vilket kraftigt eliminerat risken för IED bomber och eldöverfall.

Marktrupperna i området, bland annat svenskarna, är mycket nöjda med detta förhållande och ser egentligen nu inget behov av svenska helikoptrar i området.

Tvärtom kan det innebära en försvagning då de svenska besättningarna ännu inte har fått den träning de behöver och kommer ej heller hinna få innan den planerade ombaseringen sker i vår. Därtill är helikoptern inte lämpad för det klimat den ska verka i. Den är helt enkelt för svag!

Förutom de brister som finns hos de svenska besättningarna rent flygsäkerhetsmässigt så finns det ej heller någon operativ erfarenhet att genomföra taktiska transporter på det sätt som krävs i stark hotmiljö. Därmed ökar risken för både marktrupper och de flygande besättningarna.

Något utrymme för övningsflygningar i området finns knappt varför även den operativa förmågan behöver övas före avresa, vilket inte hinns med vilket även besättningarna är medvetna om.

Det klokaste nu är att abortera hela HU 01, helikoptermissionen, och använda den kapaciteten i NBG 11 istället. Att driva igenom ett beslut, som var rätt när det togs, enbart av politiska skäl är inte bara oklokt, det är i högsta grad ansvarslöst.

Debatt om Försvaret..Rödgrönt halmstrå i valet?

Som de flesta har märkt börjar det nu dyka upp artiklar och repliker rörande Försvaret i olika media. Avskaffandet av värnplikten har nu, fem i tolv, blivit ett ämne att försöka vinna röster på. Då en stor del av svenska folket uppenbarligen vill ha kvar någon form av plikttjänstgöring har nu det blivit något som Rödgrönt värnar om (Brännpunkt 29 juni,SvD).
I en replik i SvD, 30 juni, kastar vänstra delen av Försvarsutskottet sig över försvarsminister Tolgfors. Temat är det samma, ett plötsligt uppflammande intresse för svenska försvaret och dess uppdrag. Man kritiserar i samma replik regeringens beslut att vilja köpa in helikoptrar typ Black Hawk med motiveringen att det finns fungerande helikoptrar att använda.

Samtidigt försöker samma rödgröna sida att blåsa upp övningsutbytet med andra nationer som något famöst omoraliskt, nu senast USA nyttjande av vidselbasen för vapentester. Samordningen verkar inte vara på topp då man i den förstnämnda artikeln avfärdarn Tolgfors kritik av Rödgrönt rörande att dessa inte ser positivt på internationella insatser som "trams".

Att deltaga i internationella insatser kräver övning och utbyte av erfarenheter, hjälp med utbildningar och erbjudande om lämpliga platser att öva på för de olika nationerna. Varför kritiserar man inte försvarets övningar med helikoptrar i Spanien nu nyligen? Förmodligen därför att det inte är lika många röster att vinna i Spanien som i Norbotten.

Vi lär få se mer av detta i närhet. Jag ser med spänning fram emot Almedalens politiska pajkastarstånd.

Generalernas svarta vecka

Under en och samma vecka har tre olika generaler lyckats med att sabotera förtroende, trovärdighet och kasta bort en massa pengar.

Förtroendet saboterat därför att man, efter avslöjandet av den FV pilot som hade fuskat med läkarundersökningar under många år och samtidigt flög kungahuset och regering, inte bara lät avskeda piloten utan även sparkade dennes divisionschef. Ett beslut som, om det hade funnits någon konsekvens, borde ha gällt de flesta divisionschefer. Flygmedicins undermåliga kontrollsystem i kombination med "jag hade ingen aning" mentaliteten hos FM flygoperatörs högsta ansvariga borde ha lett till ett utkrävande av ansvar på en betydligt högre nivå.

Trovärdigheten saboterad, därför att man i den pågående rekonstruktionen med STRIL-systemet istället för att analysera och tänka efter, kallar till sig ett antal chefer inom STRIL och, efter en rejäl utskåpning, beordrar dem att åka hem och börja jobba. Att behandla vuxna officerare som om de vore beväringar på ett övningsfält under 70-talet är inte bara pinsamt, det är fruktansvärt underkänt.

En massa pengar bortkastade, därför att man har stoppat all vidareutbildning för de nyss examinerade helikopterpiloterna vilka nu ska gå i malpåse. Detta i en fas i deras utbildning där de behöver öva mycket. Allt för att hålla skenet uppe för NBG 11. Nu kommer det kosta stora summor för att så småningom åter grundutbilda dessa piloter. Oom de nu mot förmodan då är kvar i FM.

Generalernas svarta vecka med rekord i dåliga beslut under kort tid är ett faktum. Men det går att ändra på.

Gör tre pudlar, ta tillbaka den sparkade divisionschefen, be STRIL-personalen om ursäkt och försök istället att tränga in i problemet. Skaffa fram helikoptrar till NBG 11 på annat håll och låt eleverna få sin utbildning.

Tyvärr kommer detta aldrig att hända. den civilkuragen har inte dessa generaler. Ännu mindre förstår de att "pudla" skulle innebära att de återfick lite av den respekt de (kanske) trots allt hade tidigare samt även få möjlighet att ta bättre beslut.
Glad Påsk herrar generaler, ni har sett till att en stor del av era underställda inte får det.

Medaljvärt

I samband med att den svenska patrullen gick på en IED väster om Mazar é Sharif i november förra året var det som bekant amerikanska helikoptrar som genomförde hjälpinsatsen.
Det många nog inte vet var att det var en svensk officer, placerad invid flygplatsen i Marmal som, när han fick höra att det inte fanns tillgång till helikoptrar, på eget initiativ tog kontakt med amerikanarna och fick dessa att dra igång sina helikoptrar.
Tilltaget renderade officeren en ”kavajhytt utan kaffe” inför ett högre amerikanskt befäl efteråt.
Officeren ansåg att det var det värt. Det anser jag också. Ett ypperligt exempel på tillämpat ledarskap i ett pressat läge. Bra gjort, han bör få en extra medalj.