Flygvapnet behöver rekrytera..då groundas dess bästa rekryterare, Team 60!!

Flygvapnet är, liksom övriga försvarsgrenar i skriande behov av rekrytering. En av de bättre rekryterarna heter Team 60, flygvapnets uppvisningsgrupp sedan slutet på sextiotalet, bestående av sex SK 60. Chefspiloten från flygskolan och ledare från Team 60 har fått samma ambivalenta svar i år igen från ansvariga, " Vi vill ha Team 60 men ni får ingen flygtid så det blir inget i år heller". Problemet är att FV, inte ens dess chefer, kan styra alla korkade avtal som sluts rörande kärnverksamheter. FM ska bara äga rena operativa insatsresurser, resten ska tas in på entreprenad. I det här fallet så är det Saab som äger produktionen av flygtid på SK 60. Avtalet stipulerar bara ett visst antal flygplan och det kan inte ens flygvapeninspektören ändra på med mindre än att han stänger av elevflygningen. Som extra lök på laxen så innebär nuvarande koncessionsbeslut på Malmen att det inte får flygas på helger vilket innebär att om Team 60 skulle ha ett uppdrag en lördag och/eller söndag så måste flygplanen flygas iväg på fredagen och sedan tillbaka på måndagen. Var och en inser snabbt det orimliga i detta.
Försvarsmakten lägger dock hundratals miljoner kronor på tvivelaktiga rekryteringskampanjer som enbart applåderas av folk inom reklambranschen, framförallt de som fått de feta kontrakten av försvaret.
Team 60 har funnits i 47 år. Det är miljoner människor som sett dem på olika evenemang, inte nödvändigtvis flygdagar och över tusentals unga män och kvinnor har fått en impuls att söka till Flygvapnet genom dem.
Saab som numera ansvarar för SK 60 produktionen binder ris åt egen rygg då de inte underlättar Team 60 verksamhet då det på sikt även drabbar deras egna försök att sälja Gripen.

Kejsaren är naken..sade ÖB!

Att tala klarspråk och göra de konstateranden som vem som helst kan göra bara genom att följa bloggar och media skulle alltså innebära en risk för rikets säkerhet? Åklagaren som ska genomföra menprövning inför en eventuell förundersökning rörande ÖB´s så omskrivna "avslöjande" om svenska enveckasförsvaret borde istället fråga sig vem  eller vilka är det som äventyrar rikets säkerhet egentligen.
    Torde inte då både statsminister och finansminister ligga illa till då dessa bägge Knoll och Tott aktivt nedmonterat Försvarsmakten under många år. Genom att byta ut den senaste försvarsminister, Sten Tolgfors till förmån för en riktig nickedocka har just dessa herrar fått den marionett de önskar.
    Kanske den verklige boven står att finna i tidigare regeringar,  "Ingenting kan hända nu, vi har tio år på oss om omvärlden förändras i ogynnsam riktning". Var det inte världens bästa Persson som sa det?
    Att grundlura svenska folket genom att låta dem leva i förvissningen att landet har ett bra och anpassat försvar, är inte det värt att undersöka?
    Landets ÖB gör sitt jobb då han berättar att Kejsaren är naken. Likheten med sagan om Kejsarens nya kläder är slående. Varför inte lyssna på ÖB, och alla andra analytiker istället för att i diktatoriska anslag hota om åtal.
    

Årets flygare utsedda

Årets Flygare 2012 Årets flygare 2012 blev för första gången ett par. Jasmine och Pär Cederqvist är var för sig och på olika grunder kvalificerade att utses till Årets Flygare 2012. Eftersom de är gifta med varandra passar det utmärkt att detta år utse dem båda. Styrelsen efterlyste denna gång förslag från medlemmarna vilket gav många fina uppslag. Det råder inte brist på kandidater till den hedervärda titeln "Årets Flygare". Jasmine och Pär kommer att uppmärksammas och tilldelas KSAK förtjänstmedaljer i guld i samband med KSAK årsstämma. Jasmine Cederqvist har en stor del av sitt liv ägnat sig åt flyg. Hon tog flygcertifikat 1985 och flyger idag bl a Tiger Moth. Att dessutom vara hustru till en av Sveriges främsta uppvisningsflygare har gett henne goda allmänkunskaper om flyg. Detta i kombination att kunna förmedla händelser på ett för allmänheten förståeligt sätt men också trevligt och engagerat har gjort henne till en utmärkt speaker på flygdagar. Hon torde vara den mest anlitade under senare år. Jasmine ägnar sig åt konst och har en permanent utställning på det gamla militära flygplatsområdet på F5 i Ljungbyhed. Det handlar nästan uteslutande om flygrelaterad konst. Jasmine är på många sätt en utmärkt kvinnlig förebild inom flygets område. Pär Cederqvist är känd som uppvisningsflygare. Han har varit militärpilot i Flygvapnet, renoverat flygplan och under många år visat upp sig i sin egen Tiger Moth på flygdagar. Ofta har han även suttit i andra flygplan av olika slag. Så småningom kom han att engageras i Biltemas uppvisningsgäng. När Bertil Gerhadt omkom för ett par år sedan var Pär den naturliga efterträdaren. Han har under de senaste två åren setts mer och mer på flygdagar och visar upp sig i både Spitfire och Mustang. Ofta flygs de två flygplanen i förband med det är nästan alltid som Pär står för de enskilda uppvisningarna i båda dessa flygplan. Pär är numera chefspilot på Biltema. Det är svårt att hitta någon som är mera "pilot" än Pär. / Rolf Björkman KSAK

Törs vi flyga med Norwegian och RyanAir? (Gästinlägg)

Detta har skrivits inte av mig utan Mr X för att inte bli utsatt för repressalier. Läs och begrunda. Det finns många aspekter på flygsäkerhet. Så här kan man också se det (skrivet för några veckor sedan): Törs vi flyga med Norwegian och Ryanair i fortsättningen? Finns det piloter vi bör undvika. Törs vi flyga gratis. Lågprisaktörer har under ett antal år lurat i den flygande allmänheten att det är billigt att flyga, samtidigt som bränslepriser skjuter i höjden och styckepriset på nya flygplan snart ligger på 1 miljard även för kortdistansflygplan (en A380 kostar tre gånger så mycket). Det borde vara självklart att man inte kan sälja en flygbiljett för 29 eller ens 290 kr. (Den som provat har dessutom funnit att priset i slutändan ibland t.o.m. blir högre än en resa med ett reguljärt bolag, i synnerhet så om det blir störningar i trafiken och man då av ett lågprisbolag blir lämnad vind för våg). Eller som någon skrev: There is the absurdity of accepting a 100 dollar charge for a ride in a beat-up yellow cab between two airports in the New York area, while demanding to pay no more than 19,95 for a coast-to-coast trip in 120 million dollar aircraft, albeit with a few more travel companions. Flygbranschen är alltså svårt konkurrensutsatt. En stor seriös aktör som American Airlines arbetar t.ex. just nu under konkursskydd. Flygföretagen söker alla möjligheter att hitta besparingar och kostnadssänkningar, samtidigt som man vill öka sin försäljning.Som ett led i att attrahera kunderna gör man också sitt bästa för att framstå som en skarp och seriös operatör. Myndigheterna, som är satta att reglera verksamheten – läs flygsäkerheten – sitter på två stolar när man samtidigt vill skapa en ekonomiskt sund eller i alla fall överlevnadsbar miljö för flygbolagen och tillåter besparingsåtgärder som tidigare varit otänkbara. Pilotutbildningar skärs ner, underhåll minskas, tjänstgöringstider på 16+ timmar tillåts (tre gånger så lång som för lastbilschaufförer), flygningar utan bränslereserver för att kunna nå en alternativflygplats godkänns. Lönedumpningar behöver inte bolagen tillstånd för. Ekonomiska åtstramningar i all högteknologisk verksamhet påverkar kvaliteten negativt och i flygbranschen innebär försämrad kvalitet försämrad flygsäkerhet. Därav frågorna i rubriken. En absurditet i sammanhanget är att en one-man-show för passagerarflygning återinförts efter att ha varit förbjuden sedan flygets barndom. Det kallas för ’controlled napping’ och innebär att piloterna turas om att sova en stund för att inte båda skall vara helt slut vid ankomsten. Den vakna piloten – man är alltså bara två – skall tittas till med jämna mellanrum av en värdinna för att säkerställa att inte han också somnat. Ibland måste han väckas. Nyligen gjorde en yrvaken pilot en kraftig dykning för att undvika att krocka med planeten Venus som var på väg rakt emot honom. 16 skadade. Inte så himla bra, kan man tycka. I dagens ansträngda situation finns pilotföreningar som aktivt agerar för att skapa större säkerhetsmarginaler genom att ställa större krav på underhåll, utbildning och bränslereserver och vettigare tjänstgöringstider. Detta sker i förhandlingar med arbetsgivaren och påverkar sålunda utrymmet för andra förmåner, typ semestrar och löner. De facto köper man flygsäkerhet för sina egna pengar men det är ändå väl använda pengar, då chanserna att gå i pension och dessutom någorlunda välbehållen ökar. Det faktum att man önskar öka sina möjligheter att komma hem helskinnad har dessutom en oerhört gynnsam effekt på både plan och passagerare. Erfarenheten visar att i vissa miljöer – läs pressad ekonomi – är en väl fungerande fackförening för piloter den enskild mest flygsäkerhetshöjande faktorn alla kategorier. En klok bolagsdirektör – sådana finns - inser att en pilot som t.ex. inte önskar arbeta över 16 timmar i sträck är en klok pilot – sådan finns också. Som en parentes i samband med bränslereserver och även som en indikation på att industrin inte alls är lika smart som den ser ut, kan ju nämnas det hjärndöda i att skära ner på bränslereserver - och dricksvatten - för att spara vikt, samtidigt som man fraktar tre ton tax-free sprit i källaren, som sedan skall upp i stolarna på tillbakaresan (pre-pack). En helt onödig rundtur om man i stället fick plocka upp sin påse i ankomsthallen. All tax-free försäljning före flygning i. st. f. efter landning är för övrigt nästan lika korkad. I veckan som gick bröt förhandlingarna mellan Norwegian och dess Norska pilotförening, NPF, ihop. Stridsfrågan gäller bolagets uttalade strategi om att, över tiden, överföra alla piloter från fast anställning till kontraktsanställning. Syftet med denna strategi är att sänka Norwegians utgifter, genom att kostnader för skatter och sociala utgifter flyttas till individen, men också att avveckla fackföreningsanslutningen och "besväret" med en kollektivavtalande part.Metoden känner vi igen från Avia Express försök att införa detta i Sverige under 2010. I Norge sker det hela gradvis. Piloter i Norwegian som t.ex önskar uppgradering, erbjuds att söka LOA för att sedan "anlitas" som egenföretagare i sitt eget bolag, samtidigt som lön och ersättning betalas till konton utomlands. Nyrekryterade piloter får besked om att kontrakt (hemliga; enligt uppgift medför ett uppvisande av ett kontrakt omedelbart sparken) kommer att vara enda sättet att arbeta i Norwegian. Detta leder till en dumpning av såväl social trygghet som piloternas arbetsvillkor. NPF har utan framgång, genom sedvanliga förhandlingar och inom ramen för normala regler på arbetsmarknaden, försökt att förmå företaget att överge denna strategi.Förhandlingarna har brutit samman och en laglig strejk kan inte längre uteslutas. Norwegian är ett bolag som motverkar facklig styrka och som söker undandra sig det ansvar som andra arbetsgivare i Skandinavien uppvisar med följd att konkurrens på lika villkor blir en omöjlighet. Om Norwegian (eller något annat bolag för den delen) dessutom i framtiden råkar ut för en incident/accident kommer man med stor sannolikhet kunna härleda orsaken till överdriven sparkramp i bolaget och obefintligt fackligt stöd för piloterna. Utan sådant stöd för att inte hamna på någon ”shit list” så flyger man plan som borde stå på marken, man flyger när man är för trött eller sjuk och man har tar t.ex. inte adekvata bränslereserver. Som Ryanair, som enl. Landvetter-kontoret för tio år sedan bogserades in efter landning i Göteborg med snustomma tankar. Industrin är enastående på att lägga ner både möda och pengar på att utreda vad som hänt när det gått galet och att lära sig av misstagen. Blood money, sade någon. Att investera i att undvika olyckor p.g.a. tydliga hotbilder är en annan sak. Framtidens olyckor kommer inte att bero på bristande teknik. Man kommer att få problem orsakade av undermålig utbildning, fatigue (extrem trötthet) och någon kommer förr eller senare att ramla ner av vanlig hederlig soppatorsk. Nyligen nödlandade tre Ryanair-plan i Valencia p.g.a. bränsle brist. USA har börjat ifrågasätta nuvarande arbetstider men givetvis först efter en dödsolycka. EU litar fortfarande på bolagsdirektörerna. Som passagerare kan man bara blunda, ta ett järn – eller informera sig och rösta med fötterna. You get what you pay for. En flygpassagerare har rätt att kräva säkra, väl underhållna flygplan med pigga och krya besättningar (i ett av våra mesta lågprisbolag tas enligt uppgift en pilots anställning under omprövning efter tre sjukskrivningstillfällen), bemanning som inte ger piloterna mikrosömn på kort final och bränslereserver som ger utrymme för i alla fall en oförutsedd händelse. En extra pilot på en långflygning kostar per passagerare vid standardbeläggning 76 kr (1,5 stor stark) och 1 timmes extra bränsle på en kortflygning 2 kr. Låt oss som avslutning se på en utopi. Alla flygbolagsdirektörer enades om vettiga regler för underhåll, utbildning, tjänstgöringstider/bemanning, bränslereserver och allt som har med flygsäkerhet att göra. Alla som inte ville vara med fick inte tanka. Biljetten skulle bli dyrare. Men prisvärd.

Häng upp spegeln igen Sverker!

Han fick frågan strax före Jul. Svetten trängde fram där han satt i sin bekväma flygplansstol i en av FV Saab 340 på väg norrut till en ceremoni i Kiruna över den norska förolyckade Herculesflygplanet och dess besättning. Han tänkte på de månader, ja år,av sömnlösa nätter och ångestfyllda möten. Lögnerna, svepskälen, utlagda dimridåer, allt för att undvika att säga det som alla hans medarbetare och flera av svenska folket redan visste, förutom alliansen i regeringsställning. Ljuga för svenska folket just före julen? Kommer inte på fråga. Rakryggad satte han sig upp i stolen och sa de förlösande orden "Sverige kan bara försvara sig på ett ställe under några dagar, sedan måste NATO ställa upp och hjälpa oss" När han kom hem senare på kvällen hängde han upp den spegel han sedan år hade gömt undan på vinden, äntligen kunde han se sig själv i ögonen igen. Att han samtidigt hade återfått majoriteten av svenska officerskårens förtroende i ett enda slag tänkte han inte på då. Bra gjort Sverker...

Förolämpad av NOR

Följande står att läsa på F-book idag. I går tilldelades jag utmärkelsen NOR för lång och trogen tjänst (30 år i statlig tjänst). Jag har tidigare fått besked om att detta kommer att ske i år. Därför ringde jag ansvarig på HKV för en vecka sedan och frågade när utdelningen skulle ske. Till svar fick jag. -Vi har köpt en klocka till dig, du kan komma och hämta den när du vill. Jag sa då lite förbluffad/besviken att jag inte har någon inpassering till HKV (mitt hemmaförband) och fick då beskedet att - Då får du hämta den i receptionen. Så jag åkte dit igår och fick, i entrén, denna klocka av en dam som sa - Ja grattis då. Om någon tror att Försvarsmakten är bra på traditioner och ceremonier - glöm det. Sämst är HKV. Det har i dag blivit en osynkroniserad organisation som är skrämmande dålig på att ta hand om sin personal. Känslan jag hade när jag åkte hem från denna s k NOR-utdelning igår var att jag var förbannad. Det strul och den attityd jag bemötts av från HKV och HRC hela denna höst är anmärkningsvärd. Tack och lov ska jag börja på LSS i Uppsala efter nyår. Det ska bli riktigt skönt att lämna den inkompetenta organisation HKV utgör. Hoppas någon av mina vänner som har något slags inflytande på HKV läser detta. Hejdå Humorkuben - hoppas vi aldrig ses igen. Är det så här vi vill ha det?

Så här ska rekrytering till FM se ut...

Försvarsmaktens havererade rekryteringssatsning är nu i ropet. Det som de flesta insatta i försvaret begrep från början blir nu en alltmer pinsam realitet för politiker och försvarsmaktsledningen. Nya panikåtgärder i form av 150 miljoner till rekryteringsåtgärder avses satsas. Problemet är att de konsulter som Försvarsmakten anlitar har en helt skev bild av vad det handlar om. Filmsnuttar med missvisande aktiviteter ger fel signaler. Det som behövs är närkontakt. Ut bland folk i varuhus och köpcentra, haka på julmarknader och annan torghandel, ha representation på flygplatser och resecentrum, ut i skolorna och på universiteten, ja kort sagt, där människor finns. Dessutom, rekryteringen skall fortgå över tiden, så gott som dagligen på minst ett ställe varje helg i de större orterna. Det kräver resurser, naturligtvis men det kommer att löna sig. Därutöver kan Försvarsmakten öppna fasta rekryteringscentra på några av de största orterna. Skapa ett rent rekryteringsförband med rätt resurser helt enkelt.Det räcker inte att dyka upp då och då på större mässor eller flygdagar. Sluta med stora försvarsmaktsdagar, för dyrt och ger för lite effekt. Börja med små mobila enheter enligt ovan. Alternativet till en fortsatt misslyckad rekrytering är att plocka ut den förrådsställda värnplikten igen, kanske det vore det allra bästa?