Gripenpiloter är tillbudsbenägna?

Ungefär så formulerar sig SVT på text-TV idag den 24 april, efter en artikel i Corren. Att påstå att just Gripenpiloter i FV skulle vara mer benägna att göra fler fel än andra piloter är att förenkla det hela. Det är dock klart att antalet brutna klareringar (färdtillstånd) är för höga. Det är tillbud, oftast av ganska ringa karaktär men som lätt kan bli katastrofala, som sker mellan militära flygplan inbördes och mellan militära och civila enheter. Problemet har alltid funnits och det har lagts ner mycket möda på att minska detta. Bland annat genom mer standardiserade förfaranden.

Det är flera orsaker inblandade. Ett är att militära ensitsiga flygplan hanteras till och från sina övningsområden på samma sätt som den kommersiella luftfarten och i samma luftrum.

Flygledningsystemet är till stor del uppbyggt efter tvåpilotsystemet där en pilot flyger och och en sköter radiotrafik och skriver ner givna färdtillstånd. Den militäre piloten har sällan möjlighet till detta utan måste lita på sitt minne och diverse hemmagjorda rutiner typ flytta något index på en kompass eller liknande. Ej heller har han ett system som varnar, om det är rätt inställt, för att en höjd håller på att passeras utan tillstånd. Tekniska hjälpmedel är naturligtvis av ett stort värde men att även ge klareringar vid rätt tidpunkt och i lagom mängd är också viktigt.

En annan faktor är att dagens flygledare har ingen flygutbildning, de har bara sett sin värld från ett håll. förr fick alltid flygledaraspiranterna en viss flygutbildning för att få en större förståelse för piloternas situation.

Ytterligare en faktor är att den militäre piloten måste hoppa mellan två helt olika världar. Han ska flyga som en airliner till och från övningsområdet för att under övningsmomemten flyga som stridspilot med helt andra förutsättningar och regler. Då blir det ibland svårt att byta roll bland annat därför att huvudkoncentrationen ligger på den militära övningsdelen av flygpasset.

Ibland förs det även fram att personalproblem, nedläggningshot etc tar energi från de militära piloterna med minskad kapacitet som följd. Det sistnämnda är, enligt min bedömning, ett litet problem. Dagens piloter är så pass skickliga att de kan eliminera sådant under ett flygpass men det kan givetvis inte helt förbises.
Däremot är den totala arbetsbelastningen tidvis hög och rörig så att förberedelser, och då just de mentala, inte hinns med. Oftast ett omedvetet fenomen.

Men den klart mest framträdande faktorn är för lite flygtid. Det går aldrig att komma ifrån att "övning ger färdighet". Det är lätt att klandra piloterna men då förutsättningarna, vilka givits dessa de senaste tio åren, är så pass urholkade är det helt andra delar i systemet som borde nagelfaras.

Det har vid flera tillfällen framförts att problemet har sin grund i felaktig attityd till flygtjänsten och bristande förståelse för flygsäkerheten. Det är helt riktig!
Det är bara det att det är inte hos piloterna eller dagens flygtjänstledande chefer det brister i attityd och bristande förståelse. Det är tyvärr återigen hos den högre Försvarsmaktsledningen och dess bortprioritering av flygtid som roten till det onda ska sökas.