Ungefär så uttryckte sig superveteranen Thomas Jarnehed i slutet av sitt föredrag om sitt soldatliv vid den andra och sista dagen av Veteranseminariet på Carlberg. Jarnehed har verkat i femtio år i två olika länders försvarsmakter. Efter en tid i den svenska flyttade han till Australien och tjänstgjorde förtjänstfullt där i flera år. Därefter har han verkat i mängder av uppdrag runt om i världen där insatserna i forna Jugoslavien var oerhört påfrestande. Där upplevde han förmodligen själv lika mycket som hela den svenska insatspersonalen gjorde sammantaget.
För en liten tid sedan han kom han hem från Afghanistan efter sin sista mission i svensk tjänst, 67 år gammal, och gick därefter i pension. Vilken fantastisk man. Han säger själv att han är märkt av alla upplevelser. Fysiskt ser han ändå ut som en pigg 40-åring! Det finns oceaner av erfarenhet hos denne man, det gäller att ta tillvara dessa.
Allan Widman (Fp), riksdagsman och ordinarie i Försvarsutskottet samt den som var drivande i veteranutredningen, gästade seminariet. Han nämnde att den svenska Solidaritetsförklaringen i praktiken verkställs först när Sverige levererar efterfrågade tjänster, vilket nu sker på flera håll. Det kräver en fungerande veteranfunktion inkluderande vidhängande forskning.
Widman förklarade sig nöjd med det arbete FM nu startat upp i veteranfrågan men kommenterade att det är bara de folkvalda politikerna som kan tacka de svenska soldaterna å svenska folkets vägnar och att det är viktigt att politikerna visar aktivt intresse för försvarsrågorna. Vidare ansåg han att det utsedda faddrar som tydligen finns i Försvarsutskottet gentemot de olika förbanden bör tas i anspråk när det nu gäller att implementera allt det arbete som lagts ned i veteranfrågan.
Den nu beslutade veteranavdelnngen kommer att gå i tjänst inom några månader. De tre tjänsterna avdelningen innehåller är inte på långa vägar tillräckligt men det är en bra start.
Förbanden kommer att få det svettigt att ta sig an de nya uppgifter den nya veteraninriktningen skapar men viljan att lösa den uppgiften är stark, det visade engagemanget under seminariet.
Öv Peter Öberg betonade dock i sitt slutanförande att det är nu arbetet börjar.
Hoppas att även FM högre ledning också begriper detta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Var som helst i Australien kan en krigsveteran slinka in och ta en öl tillsammans med likasinnande utan att bli involverad i omständligt föreningsliv och ömkande fredssoldater.
SvaraRadera---
The Returned and Services League (RSL) has some 1500 Sub-Branches Australia wide and a membership of 240000.
http://www.rsl.org.au/
Jarnehed har vissa goda tankar. Hans idé om RSL (motsvarande) har lyfts tidigare och jag tror att det är rätt väg att gå.
SvaraRaderaMen någon pigg 40-åring ser han då rakt inte ut som Borneo :-)
Om vi använder den försiktiga siffran 100 000 veteraner i jämförelse med Australiens 240 000, så borde vi ha underlag och behov av dryga 500 pubar för veteransoldater, det vill säga i genomsnitt två per kommun.
SvaraRaderaThomas Jarnehed var mycket tydlig med att de inte skulle vara föreningsbekostade utan helt finansierade av statsmakten.
Jag har aldrig accepterat begreppet "fredssoldat", och har heller aldrig sett mig som en sådan.
SvaraRaderaJag är soldat, dock sedan länge i civil tjänst, som i rollen som soldat har utfört internationell tjänst i konfliktområden i syfte att skydda civilbefolkningen. 'Verka för fred' har jag nog aldrig gjort, även om det förhoppningsvis är en strategisk konsekvens av mitt 'soldatande'. Min förmåga till väpnad strid har alltid utgjort grunden för uppdraget, även om man i internationell tjänst inte är involverad i ett fullskaligt och totalt krig för den egna nationens överlevnad.
Vad en "fredssoldat" är, och vad som skiljer en sådan från en 'vanlig' soldat har jag aldrig förstått. Men det kanske är jag som är dum.
/Morgonsur
http://morgonsur.wordpress.com